so it begins...

Japp, då ska det till att börja nu då. I stort sett alla drog igång idag men vi på Hlk börjar först imorgon, vet icke varför. Menmen, en extra semesterdag.
Känns lite spänt o nervöst såklart, men jag försöker jämföra det med tidigare liknande upplevelser.

Jag är ingen vidare på att påbörja nånting nytt där jag känner mig helt ensam. Första dagen på gymnasiet var nervös, jag mådde inte särskilt bra. Första dagen i lumpen var katastrofal, jag mådde hur dåligt som helst. Kunde knappt äta de första 2 dagarna. Så jag försöker tänka att det kan inte bli värre än vad det var då, och så känns det lite bättre.....ungefär.

Plus att nu är det ju meningen att det ska vara en rolig första vecka. Tveksamt om försvarsmakten ville att vi skulle ha roligt. Nåväl, det är bara att blåsa på.

I veckan har det inte hänt så mkt tror jag. Samlades hemma hos Putte i Hva i lördags för att återigen bevittna hur jävla värdelös domare herr Strömbergsson verkligen är. Alltså..nej jag vill inte ens prata om det.

Efter alldeles för många shots så hamnade vi på Bishops o sedan åkte jag hem vid halv ett.

Nya tag på söndagen då jag träffade en grymt cool tös vid namn Angeliqa, och så gick vi runt på stan, o sen käkade vi o sen gick vi runt lite till. Möcke trevligt var det! Resten av eftermiddagen hängde jag lite med lille Arvid. Trevligt det oxå, även om han inte är mkt för konversation.

Men han är grymmast ändå!

dissad...

...är veckans ord. Har trots semesterdagar känts en smula ensamt det senaste. Jag som anpassat mig till att vara ensamvarg och allt?! Hm, nåväl.
Men då passade det ju bra att man fick umgås en sista gång för sommaren med lilla Alexander, innan han far hem till Uppsala. Vi åkte till elgiganten där han införskaffade en ny dator. Sedan käkade vi på Max, och sedan njöt vi av gifflar o mjölk och South Park här hemma. Så det var möcke trevligt.
Nästa gång jag träffar honom blir som det ser ut nu i december, då vi ska titta på Eddie Izzard på Hovet. Vilket ska bli grymt kul. Han verkar dock ha gett upp grejen att vara transvestit?! Inte helt okej tycker jag, det är ju en del av honom. Jaja...

Nästkommande dagar är jag lite osäker på vad för planer som gäller. Torsdag blir det iallafall Lager 157 med Erik och Jennie. Om de inte avbokar det i sista stund (!). Och på lördag spelar Bajen mot ellos, vilket jag inte tänker missa.
Söndag ska jag eventuellt leka guide också.

Nåja, dissad eller ej. Vi tar en giffel till.

kalasbra

Såja, endast 2 arbetspass kvar. Sedan väntar 10 dagar, eller 229 timmars semester.
Sen så är det upprop på Hlk den 18e, och efter det följer ett fullspäckat insparks-schema med saker som nattuppdrag, poolparty, lådbilsrace, etc etc. Inte en aning om hur det kommer gå men det är spännande.

Just nu så är det just sysselsättningen att få ägna sig åt studier som känns bra.
Att jag om 3,5 år ska jobba som förskolelärare och göra upp plan för hur skulderna ska betalas, det känns avlägset just nu. Det är ganska avlägset också. Lite lite tänker jag på hur det kommer bli när arbetslivet närmar sig igen. Bland annat så tänker jag på hur många tjuriga och bakåtsträvande föräldrar med pedofilmisstankar man kommer stöta på. Kan bli intressant?!
Nej men, vissa saker hör väl helt enkelt till vissa yrken. Förhoppningsvis inte just det men, är man kille och väljer ett ganska kvinnodominerat yrke så får man väl ta det bara.

Nåja, vi tar de här 3 åren först och främst.

Nu ska jag steka till några McPatrik och chilla vid tvn.

Nya tider

Nu fick jag en sådant infall igen där jag får lust att skriva ner massa dynga som dyker upp i huvudet. Blogga, är ett finare ord. Efter att jag slutade med det sist så fick jag ett annat sorts infall då jag raderade allt jag hade skrivit dittills på ett drygt år.
Inte för att det var alls särskilt mkt dynga som skrivits ner under det året, men ändå.

Nåväl...
Vad som händer nu är att jag ska börja plugga på högskolan om 2 veckor. Förskolelärarutbildning på Hlk är det tänkt. Känns spännande och motiverande faktiskt. Särskilt nu efter ett halvårs arbete på coop åt Miljöteamet Östergötland, vilka jävla tomtar. Organisation finns det inget som heter där. Men det är inte mitt problem längre så :)

Det ska i vilket fall bli kul att få sysselsätta sig med något annat i 3,5 år nu. Och framförallt att få samla på sig lite studieskulder, givetvis. Man har inte levt förrän man skaffat sig en studieskuld på minst 100 tusen.

Så hösten kommer bestå av plugg, lite lite jobb på coop, och ihärdigt och en aning motvilligt beskådande av Bajens överlevnad i Allsvenskan.
Denna underbara men samtidigt så hänsynslösa sport kan ge sådan glädje men också en helt sjuk besvikelse många gånger, ja sorg till och med.
Och trots att man har ett lag i hjärtat som förosakar mer besvikelse än glädje sett till det stora hela, så fortsätter man ändå att hoppas och stödja, och längta till bättre tider. För en kärlek som denna är villkorslös. Bajare i vått o torrt!

Och så avslutar vi detta sentimentala inlägg med klipp från världens bästa serie.