Känns lite spänt o nervöst såklart, men jag försöker jämföra det med tidigare liknande upplevelser.
Jag är ingen vidare på att påbörja nånting nytt där jag känner mig helt ensam. Första dagen på gymnasiet var nervös, jag mådde inte särskilt bra. Första dagen i lumpen var katastrofal, jag mådde hur dåligt som helst. Kunde knappt äta de första 2 dagarna. Så jag försöker tänka att det kan inte bli värre än vad det var då, och så känns det lite bättre.....ungefär.
Plus att nu är det ju meningen att det ska vara en rolig första vecka. Tveksamt om försvarsmakten ville att vi skulle ha roligt. Nåväl, det är bara att blåsa på.
I veckan har det inte hänt så mkt tror jag. Samlades hemma hos Putte i Hva i lördags för att återigen bevittna hur jävla värdelös domare herr Strömbergsson verkligen är. Alltså..nej jag vill inte ens prata om det.
Efter alldeles för många shots så hamnade vi på Bishops o sedan åkte jag hem vid halv ett.
Nya tag på söndagen då jag träffade en grymt cool tös vid namn Angeliqa, och så gick vi runt på stan, o sen käkade vi o sen gick vi runt lite till. Möcke trevligt var det! Resten av eftermiddagen hängde jag lite med lille Arvid. Trevligt det oxå, även om han inte är mkt för konversation.
Men han är grymmast ändå!